Ändrade svampsamhällen i brukad skog


Foto: Steven Kamenar

Svampar deltar i processer som ger upphov till aspekter av naturen som människor värdesätter – ekosystemtjänster. Intensivt skogsbruk orsakar förändringar i svampsamhällen som i sin tur kan leda till oönskade effekter på de ekosystemtjänster som svamparna bidrar med. I Sverige avverkas majoriteten av den brukade skogen genom kalavverkning, vilket förändrar förekomsten av många mykorrizasvampar som lever i symbios med träd. Med hjälp av DNA-baserade metoder undersökte jag och mina kollegor effekterna av kalavverkning på mykorrizasvampar i unga och upp till 60-åriga skogar och utvärderade effekten av att lämna kvar träd vid avverkning.

Även om flera vanliga arter av mykorrizasvampar verkar komma tillbaka efter hand som den nya skogen växer upp var effekter av avverkning på artsammansättningen fortfarande mätbara flera decennier efter avverkningen. När det gäller mer sällsynta eller rödlistade svamparter gick det inte att dra några statistiskt säkra slutsatser för enskilda arter, eftersom underlaget var för litet. Träd som lämnats permanent på kalhygget verkade fungera som livbåt för en del arter inom ett avgränsat område runt träden. Däremot verkar inte fröträd som får stå kvar i tio år efter en avverkning kunna kompensera för de mer övergripande förändringar som en avverkning orsakar i mykorrhiza-samhället. Detta tyder på att de miljöförändringar som en avverkning orsakar har större betydelse än trädkontinuitet för mykorrhiza-samhällens artsammansättning. Det verkar därför mer effektivt att lämna intakta skogspartier snarare än utspridda träd om man vill bevara marksvampar.

Vi sammanfattade den rådande kunskapen om svampars ekosystemtjänster i skogen så som omsättning av näring i jorden, reglering av kolinlagring i marken, bidrag till tillväxt av träd och kulturella tjänster t.ex. rekreationsupplevelsen av att plocka svamp. I ett delprojekt i den svenska Riksskogstaxeringen och Markinventeringen analyserade vi också hur svampsamhällen i markprover som samlats in i 131 barrskogsdominerade bestånd i norra Sverige varierar med trädens tillväxt och andra faktorer, såsom klimat och beståndsålder. Vår modell tydde på ett samband mellan sammansättningen av svamparter i jorden och trädens tillväxt, även om orsak och verkan är oklar. Skogar som växer snabbt har alltså delvis annorlunda svampsamhällen i marken än de som växer långsammare. För att långsiktigt säkra skogens kapacitet att förse oss med ekosystemtjänster kan möjliga konsekvenser för svampsamhället därför behöva tas hänsyn till inom skogsbruket.

Referenser:

Varenius K. 2017, Interactions between fungi, forest management, and ecosystem services, doktorsavhandling nr 2017:87, Sveriges Lantbruksuniversitet

Varenius K., Kårén O., Lindahl B. D., and Dahlberg A. 2016. Long-term effects of tree harvesting on ectomycorrhizal fungal communities in boreal Scots pine forests. Forest Ecology and Management 380, 41-49.

Varenius K., Lindahl B. D., and Dahlberg. A. 2017. Retention of seed trees fails to lifeboat ectomycorrhizal fungal diversity in harvested Scots pine forests. FEMS Microbiology Ecology 93 (9).


Läs mer