Bakgrund

Under de senaste tio åren har Sverige varje år investerat ca 100 miljarder kronor i forskning, vilket motsvarar drygt 3,3 % av BNP. Jämfört med andra länder hamnar Sverige på femteplats över de länder i världen som investerar mest i forskning, sett till andel av BNP.

De stora investeringarna i forskning leder varje år till drygt 15 000 vetenskapliga publikationer vilket gör Sverige till ett av de länder som har högst produktion av vetenskapliga tidskriftsartiklar i relation till sin befolkningsmängd.

Källkritik i sociala medier

Vi konsumerar idag allt mer av vår information på sociala medier vilket gör att kunskap sprids snabbare än någonsin tidigare. En negativ konsekvens av den snabbare informationsspridningen är att källkritik inte alltid hinns med och tyvärr kan även falsk fakta få stor spridning. Det är därför viktigt att forskning inom aktuella frågor som t.ex den globala uppvärmningen uppmärksammas i populära medier men tyvärr så når väldigt lite forskning ut i media. En förklaring är att forskningsresultat sällan kommuniceras på ett begripligt och lättillgängligt sätt för allmänheten.

Smart kommunikation som uppskattas

Under 2015 genomförde vi en undersökning för att ta reda på varför så lite forskning finns tillgänglig för allmänheten. Vår undersökning visade att många forskare har svårt att nå ut med sina resultat men att de flesta vill är positiva till att själva skriva sammanfattande texter om sina resultat. Resultatet från vår undersökning födde idén om en lättillgänglig plattform där forskare kan publicera sammanfattande texter om vetenskapliga resultat. Konceptet lanserades under 2016 och togs direkt emot med öppna famnar. Hundratals forskare har redan idag publicerat artiklar om vetenskapliga resultat på Ciennce.com.

Forskning sprids i sociala medier

Vi konsumerar idag allt mer av vår information via sociala medier. Med den vetskapen så blev det naturligt för oss att sprida de artiklarna som publiceras på Ciennce.com på sociala medier. En stor fördel med forskningsrelaterad information är att det i många fall finns flera organisationer som har ett intresse i att forskningen når ut och kan hjälpa till med att dela artiklar på sociala medier. 

Intresset för forskning och utbildning är stort

Det finns ett stort intresse för utbildning och forskning i Sverige. Statistik från SCB visar att hela 2,2 miljoner personer av den svenska befolkningen i åldern 25-64 år har läst vidare efter gymnasiet. Av dessa har 27 procent en utbildning som är på tre år eller mer efter gymnasiet. De senaste åren har det även blivit allt vanligare att gå forskarutbildning. Det finns med andra ord en stor del av befolkningen som är välutbildad och intresserad av att ta till sig ny information. 

Open Access öppnar upp forskarvärlden

Forskningsvärlden blir allt mer öppen tack vare att fler vetenskapliga publikationer publiceras Open Access (OA). Att publicera OA innebär att forskningsresultat görs tillgängliga på internet utan kostnad för läsaren. För att fler människor ska hitta fram till de publikationer som publiceras OA så måste resultaten kommuniceras på ett lättbegripligt och lättillgängligt sätt.

En ökad kunskapsspridning för en bättre värld

Världen står inför många stora utmaningar som forskare världen över letar svaret på. Några exempel på utmaningar som det forskas mycket på är t.ex antibiotika resistens, diabetes, fetma, fattigdom, en åldrande befolkning och klimatförändringar. Forskningsresultat som görs tillgängliga på ett begripligt sätt gör att fler människor kan ta till sig resultaten. En ökad kunskap kan t.ex leda till att fler undviker att drabbas av sjukdomar och att fler väljer mer energieffektiva energieffektivare lösningar som minskar påverkan på det globala klimatet. En ökad spridning av forskningsinformation leder till ett bättre samhälle.