Mitokondrien är cellens kraftverk


Foto: NICID

Kroppen är byggd för rörelse och att röra på sig regelbundet har visats förbättra funktionen hos flera organ i kroppen, minska risken för sjukdomar och i vissa fall behandla sjukdom. Att vara fysiskt aktiv ökar t.ex. den fysiska prestationsförmågan, gör att vi sover bättre och att vi får fler celler i hjärnan som leder till att vårt minne förbättras. Det finns starka vetenskapliga bevis för att en inaktiv livsstil påverkar hälsan negativt och kan förkorta en människas livslängd med upp till nio år.

Inuti de flesta celler i vår kropp finns mycket små organeller som kallas mitokondrier. Dessa tycks från början ha varit prokaryota celler (bakterier) som genom upptag i annan cell för ca 2 miljarder år sedan inneslöts i en eukaryotcell. Mitokondrierna har förmågan att förbruka syre och bilda ATP (kroppens energi) vilket utgjorde startskottet för utvecklingen av eukaryota organismer.  Mitokondrier är livsviktiga kvarlevor från en prokaryot cell och har gett oss förutsättningen till att bilda ATP genom att bryta ner näringsämnen såsom kolhydrater och fett. Mitokondrier är på så sätt cellens ”kraftverk”. Ett tydligt tecken på att mitokondrien är så speciell är att den har sitt eget DNA, så kallat mitokondriellt DNA (mtDNA). Jämfört med kärnans DNA är mtDNA mycket litet och har formen av en cirkel.

Skelett innehåller enormt många mitokondrier 

Skelettmuskulaturen är en av de vävnader som innehåller enormt många mitokondrier vilket skapar möjlighet för att kunna producera mycket ATP och därav generera kraft och förflyttning. Skelettmuskulaturen anpassas efter hur vi lever, regelbunden träning gör den starkare och mer uthållig medans inaktivitet och stillasittande gör det motsatta. Mitokondrier påverkas också mycket av hur vi lever och träning signalerar till kroppens vävnader såsom skelettmuskulaturen att fler mitokondrier ska byggas. Med andra ord, träning gör att mitokondrierna blir fler och effektivare på att förbränna näringsämnen och syre, samt att bilda energi.

Det finns otaliga studier som visar att träning, både akut och regelbunden förändrar vilka gener i vårt DNA som skrivs av. Detta leder i slutänden till de anpassningar vår kropp gör till träning vare sig det handlar om att bilda fler blodkärl, fler mitokondrier, fler muskelproteiner eller att göra vårt hjärta starkare.

Under 2001 upptäcktes det att det mtDNA’t kan koda för små proteiner som kan frisättas och påverka vävnader och funktioner utanför mitokondrien själv, den av dessa proteiner var humanin.

Träning ökade nivåerna av humanin hos män med nedsatt glukostolerans 

Hösten 2016 kunde vår forskargrupp för första gången visa att träning hos män med nedsatt glukostolerans ökade nivåerna av humanin. Nu finns belägg för att dessa mitokondriellt-kodade proteiner kan vara viktiga för den förbättring som ses av glukosregleringen med träning, men har också visats skydda nervvävnad och motverka delningen av cancerceller, och kan därav vara viktiga i syfte att minska risken för att drabbas av typ II diabetes eller andra sjukdomar såsom Alzheimers och cancer. I och med att träning verkar kunna öka nivåerna av humanin samtidigt som åldrande och sjukdom verkar minska dess nivå så verkar träning och fysisk aktivitet vara en viktig länk att beakta både preventivt och som en del i behandling av dessa typer av sjukdomar.

Referens: Exercise and regulation of metabolic function in human skeletal muscle: with special reference to PGC-1α and the mitochondria

Youtube: Get smarter, live longer, more sex! New thinking on exercise | Eva-Karin Gidlund | TEDxStockholm


Läs mer